(Svenska-Swedish) Lay Down Your Arms

ORIGINAL LANGUAGES, 9 Mar 2015

The Nobel Peace Prize Watch – TRANSCEND Media Service

Göteborg/Oslo, 20 februari 2015

Till Stortinget, ved presidiet, Oslo
Till Nobelstiftelsen, Stockholm
Till Nobelkommittén, Oslo

Åtgärder för att säkra att Nobels fredspris förvaltas efter den egentliga avsikten

Nobel Peace Prize Watch (www.nobelwill.org) är ett projekt under Lay Down Your Arms, en förening registrerad i Sverige. Detta brev och etableringen av projektet är en följd av att Stortinget, Nobelkommittén, och så småningom också Nobelstiften, inte har tagit hänsyn till ständigt mer tydliga och grundligt underbyggda krav om att respektera Nobels idé och testamentets syn på hur problemen med militarism och krig skall lösas. I beslut från 2012 och 2014 av de svenska stiftelsemyndigheterna, Länsstyrelsen i Stockholm och Kammarkollegiet, har krävts en rad åtgärder för att säkra efterlevnaden av ändamålet med priset.

Genom att Länsstyrelsens och Kammarkollegiets beslut från 2012 och 2014 vunnit laga kraft har det fastslagits att det slutliga och överordnade ansvaret för att fredsprisen hålls inom Nobels ändamålsbeskrivning ligger hos Nobelstiftelsens styrelse i Sverige, inte hos de två norska Nobelorganen, Stortinget och Nobelkommittén. Konsekvenserna av detta måste nu övervägas av alla tre instanser som är mottagare av detta brev.

Priset har en stark symbolisk betydelse för Norge, men i en allt mer militariserad värld har de norska instanserna med ansvar i saken, Nobelkommittén och Stortinget som utser densamma, alltmer fjärmat priset från den tanke som upptog Nobel när han tillskapade priset och anförtrodde åt det norska Stortinget att utse priskommitté: att priset skulle gå till arbetet för en demilitariserad global fredsordning, ”folkens förbrödrande” genom ”avskaffande eller minskning av stående arméer”.

Nobel Peace Prize Watch vill säkra att de tre organ genomför besluten från de svenska myndigheterna, och göra vårt bästa för att hjälpa till med detta, genom 1) att förmedla vägledning och krav som myndigheterna ålade Nobelstiftelsen att kommunicera till den norska Nobelkommittén, 2) avsluta en ålderdomlig och odemokratisk nomineringsprocedur genom att föreslå två reformer, en möjlig inom de nuvarande reglerna och en som kräver en enkel förändring av stadgarna, och 3) genom att i praxis öppna upp nomineringsprocessen och tillåta allmänheten att se vilken typ av kandidater och vad sorts fredsarbete Nobel avsåg att stimulera. Målet med detta brev och våra frågor nedan är att se till att priset, som Nobel tänkt, kommer att “ge den störst nytta” till alla medborgare i världen.

BAKGRUND

Fredspriset har under de senaste åren haft en mycket olycklig utveckling.

• President Obama som fick fredspriset 2009 har ansvarat för allt fler militära ingripanden runt om i världen utan godkännande av FN:s säkerhetsråd och de regler som finns i folkrätten och FN-stadgan. Under hans presidenttid har det amerikanska kärnvapeninnehavet förnyats, samtidigt som endast 200 kärnladdningar skrotats, mot 2000 under föregångaren George W. Bush. Obama har nyligen föreslagit en stark ökning av USA:s militärbudget.
• EU:s ledare som tog emot priset i Oslo den 10 december 2012 träffade några dagar senare i Bryssel omfattande avtal om att stärka militärväsendet och intensifiera samarbetet för militär forskning och utveckling. Avtal som nu genomförs.

Vi inser att enskilda människor, likt president Obama i sitt Nobeltal, kan anse detta som bidrag till ”garanterad global trygghet”.

Men det kan inte råda några tvivel om att Alfred Nobel avsåg att stödja en helt annan idé om global trygghet, och en helt annan samhällsutveckling, när han instiftade sitt pris och beskrev en världsordning där nedrustade stater skulle lösa sina konflikter genom förhandlingar. Nobels pris återspeglar dåtidens politik och debatt. Kommittén har gått efter egna idéer och försummat att se hur formuleringarna Nobel använde och det löfte han gav Bertha von Suttner att ”göra något stort för hennes rörelse” inte ger något utrymme för tvivel om vilka ”fredsförfäktare” Nobel ämnade stödja. Uttryckt i modernt språk:

Nobel ville stödja den rörelse och de personer som arbetar för en demilitariserad värld, för att rätt skall ersätta makt i internationell politik, och för att alla nationer förpliktar sig att samarbeta om att avskaffa alla vapen istället för att konkurrera om militär överlägsenhet.

Detta är prisets innehåll och den juridiskt bindande ramen för alla utdelningar. Nobels intention och hela ärendet har fått en grundlig dokumentation i Fredrik S. Heffermehls bok: ”The Nobel Peace Prize” (Praeger 2010, på svenska ”Nobels fredspris – visionen som försvann”, Leopard förlag 2011) och även andra språk.

Ett testamente är en lagligt bindande handling, det är testators avsikt att testamentet skall följas av dem som är satta att förvalta testamentet, i det här fallet Nobelkommittén, Stortinget som väljer kommitté och Nobelstiftelsens styrelse. Länsstyrelsen skall övervaka att dessa instanser följer sin plikt, och har nu upprepade gånger påpekat att testamentet skall följas och anmodat om en rad åtgärder från Nobelstiftelsens styrelse för att säkerställa att så sker.

Det har under den senaste tioårsperioden funnits mängder av fullvärdiga pristagare som nominerats, ”fredsförfäktare” i enlighet med Nobels testamente. Vi som startat ”The Nobel Peace Prize Watch” har under dessa år vid upprepade tillfällen, men utan synlig framgång, medverkat till att fredsförfäktare nominerats, samtidigt som vi genom brev och kontakter med de ansvariga instanserna pekat på innebörden av testamentet och dess värde och aktualitet.

DEN NORSKA NOBELKOMMITTÉNS ANSVAR

Från hög lojalitet med Nobel under de två första decennierna har priset förändrats mot nära på total ignorering av ändamålet de senaste tio åren. Det kan verka som en vilja att skyla prisets egentliga intention när priset 2014 till Malala Yousafzai presenterades som ett pris blott för att främja undervisning för kvinnor. Hur kunde kommittén förbise Malalas varningsord mot militarism och krig, och mot USA:s drönarkrig i ett möte med Obama hösten 2013, och betydelsen av att mobilisera unga människor mot militarism och krig?

Nobelkommitténs ledare Thorbjørn Jagland hävdade i ett uttalande för Aftenposten kort efter valet till kommitténs ledare 2009 att fredsbegreppet hade förändrats sedan Nobels tid och att inget av prisen under de sista tio åren kunde ha delats ut om kommittén noggrant skulle ha följt testamentet.[i] I sådana situationer skall en stiftelsestyrelse inte göra någon utdelning Vad Jagland bekräfter är att Nobelstiftelsens pengar är utdelade i strid med ändamålet.

Kommitténs mångårige sekreterare Geir Lundestad har formulerat en annan undanflykt för att Nobelkommittén inte följer testamentet. Han förklarar Nobelprisets stora framgång med ”kommitténs breda definition av fred”.[ii] Till detta kan man foga två kommentarer: (1) Det ankommer inte på kommittén att definiera fred. Nobel har i sitt testamente angett vad priset skall gå till. (2) Nobelprisets framgång kan knappast mätas i den uppmärksamhet som utdelningarna får i media, utan hur priset har bidragit till att reducera rustningar, förebygga vapenbruk och hindra framtida krig.

Jaglands påstående att det inte finns legitima mottagare i dagens värld är inte sant. De finns, men kommittén döljer dessa genom att inte ge dem priset och hemlighållandet runt gjorda nomineringar. Vi anser det påkallat att dokumentera under de kommande åren att lämpliga kandidater finns, genom att arbeta för att få dem nominerade och publicera information om alla kända och kvalificerade kandidater. Alla har rätt att få veta att sådana finns, och att lära känna den sorts fredsarbete som priset egentligen avser. På hemsidan www.nobelwill.org kommer vi varje år att publicera en översikt över de nominerade som uppfyller prisets ändamål.

En ytterligare orsak att offentliggöra är att onödigt hemlighållande är i otakt med vår tids förståelse för demokrati och värdet av mest möjliga öppna processer. Överallt där det saknas insyn och öppen kritisk diskussion är det risk att en ohälsosam politisk kultur utvecklas. Det är osannolikt att Nobelpriset skulle ha hamnat så långt från sitt ändamål med en öppen procedur. Situationen nu, där nästan ingen känner till prisets egentliga ändamål, har gjort det påkallat med de sked vi inom kort kommer att ta för att offentliggöra de kvalificerade kandidaterna för 2015. Vidare rekommendera vi att Nobelstiftelsen vidtar åtgärder för att helt avveckla hemlighållandet runt nomineringarna. Detta skulle betyda mycket för att utöka intresset och den allmänna debatten om kandidaterna och fredsfrågorna – och hjälpa till at realisera Nobels syfte.

Det är också olyckligt med den begränsade nomineringsrätten som i hög grad vilar på individer och grupper utan särskilt nära förhållande till fredsprisets egentliga idé. Enligt ursprungligt system skulle kommittén utöver nomineringar utifrån få stöd från Det Norska Nobelinstitutet som enligt artikel 11 i Nobelstiftelsens Grundstadgar, upprättades för att bevaka fredsarbetet och aktivt arbeta för att ”finna de mest lämpliga pristagarna … och främja stiftelsens ändamål”.[iii] Hade Institutet i högre grad fungerat som det ursprungligen var tänkt skulle begränsningarna i nomineringsrätten ha varit ett mycket mindre problem.

Vi begär att Nobelkommittén vid sitt konstituerande möte 2015 diskuterar en sådan mer aktiv roll för Nobelinstitutet: Institutet bör i sådan bevakning av fredsarbetet välkomna alla goda förslag från alla håll och överväga huruvida någon är ägnad att medtas i den prioriterade lista som Kommittén besluter att arbeta vidare med. Teknisk låter detta sig genomföras inom gällande stadgar som tillåter Nobelkommitténs medlemmar att göra ytterligare nomineringar vid det första mötet efter att nomineringsfristen har utgått.

Tills vi känner oss trygga med att Nobelinstitutet utför sin ursprungligen tilltänkta uppgift kommer Nobel Peace Prize Watch hjälpa kommittén att få bättre översikt över fredsarbetet och vaska fram nomineringar av kandidater som är kvalificerade. Vi kommer dessutom ge stöd och råd till dem som önskar lämna goda förslag inom prisets grundidé.

1. Vi ber kommittén bekräfta att de nödvändiga ändringarna i utdelningspraxis kommer att genomföras och att priset 2015 och åren framåt går till en laglig vinnare, se de exempel som Nobel Peace Prize Watch kommer att publicera i sin lista över kvalificerade kandidater bland dem som vi känner till har nominerats 2015.
2. Vi uppmanar de enskilda medlemmarna att ta ställning till om de kommer att främja prisets avsikt. Om inte bör de avgå. Detta är både en samvetsfråga och en juridisk fråga. Kommittéledamoten Berit Reiss Andersen bör som jurist informera medlemmarna om deras juridiska ansvar enligt civil- och straffrätten.

Tidigare stortingsledamoten och ledaren för partiet Venstre, Gunnar Garbo skrev i Dagbladet den 28 oktober 2008 om de norska prisutdelarnas ansvar att ge svar: ”De kan tiga, men de kan inte tiga ihjäl honom (Heffermehl). Så allvarliga anklagelser kräver ett svar. Antingen får de påvisa att hans juridiska och etiska argument inte håller. Eller får de erkänna att han har rätt och ändra praxis i enlighet med detta. Det är en moralisk utmaning, inte bara för kommittén utan också för Stortinget.”

STORTINGETS ANSVAR

Det är ohållbart att ett pris för en vapenfri värld förvaltas av personer som inte tror på en sådan värld och att Stortingen inte, som Nobel uppenbarligen förutsatte, väljer medlemmar till kommittén som är hängivna åt att främja prisets idé. Istället har platserna överlåtits till partierna som utser medlemmar utan någon hänsyn till Nobels fredsvision. Valet av Nobelkommitté i december 2014 skedde utan hänsyn till krav från flera håll om att Stortingen måste ändra upplägg för val till Nobelkommittén. Kraven förtegs.

1. Vi ber att Stortinget under vårens lopp ser till att en utredning genomförs för att utvärdera slutsatserna om avsikten med Nobels testamente, som presenterats i böckerna av Fredrik S. Heffermehl, nämligen att Nobel önskade stödja personer som arbetar för en demilitarisering av internationell politik.
2. Vi ber att Stortinget klarlägger om Nobelkommittén har en sammansättning som tjänar och stämmer med vad Nobel förutsatte i testamentet, och hur och när detta kommer att rättas till genom en ändrad valordning.

NOBELSTIFTELSENS ANSVAR

I beslut den 21 mars 2012 av den svenska tillsyningsmyndigheten för stiftelser (Länsstyrelsen i Stockholm) ålades Nobelstiftelsen en rad åtgärder för att säkra efterlevnad av testamentets ändamålsbeskrivning. Länsstyrelsen lade ner sin granskning efter att Nobelstiftelsen hade erkänt sig ha det överordnade och slutliga ansvaret också för fredspriset. Det förutsattes därmed av Länsstyrelsen att Nobelstiftelsen skulle klarlägga testamentets innehåll och ge instruktioner till bl.a. den Norska Nobelkommittén, och införa rutiner för att säkra att alla utbetalningar är i samklang med prisets ändamål, och om så inte är fallet skall stiftelsen inte utbetala prispengarna.

Stortinget har påtagit sig att förvalta en privat donation. En oundviklig konsekvens av länsstyrelsens beslut är att Nobelstiftelsen, om Stortingen inte självmant ändrar kommitténs sammansättning och hur den väljs, är förpliktade att begära att Stortinget ser till att Nobelkommittén består av anhängare av testamentets idé, inte dess motståndare.

1. Vi ber att Nobelstiftelsen bekräftar att den accepterar konklusionen om testamentets ändamål som ges i Fredrik S. Heffermehls böcker, alltså att Nobel önskade stödja personer som arbetar för en demilitarisering av internationell politik.
2. Vi ber att Nobelstiftelsen redogör för vad som har gjorts för att efterleva länsstyrelsens beslut av den 21 mars 2012 och hur detta följs upp.

SAKENS VIDARE GÅNG

Vi anser det angeläget att undvika den pinsamma situationen att Nobelstiftelsen rättsligt inte kan betala ut prispengar för att den norska kommitténs beslut ligger utanför prisets ändamål. Skulle det inte komma klara besked från Nobelkommittén och/eller från Nobelstiftelsens styrelse, om att priset för 2015 kommer att ges inom Nobels ändamålsbeskrivning, tar vi sikte på att be vår svenska advokat att anstifta en rättslig prövning av priset till EU år 2012.

EU-priset är väl lämpat för en sådan prövning. EU står, som nämnts ovan, för raka motsatsen till Nobels idé om att få nationerna att samarbeta om nedrustning. Styrelsen för Nobelstiften valde att betala prispengarna trots många och klara protester mot lagligheten i detta, bland annat från fyra tidigare fredspristagare Mairead Maguire, Desmond Tutu, Adolfo Perez Esquivel och International Peace Bureau.

Det är på tiden att de två norska Nobelorganen, Stortinget och Nobelkommittén, tar på allvar sin plikt att lojalt främja det juridiska mandatet från Nobel. Det vore olyckligt om ytterligare försummelser av denna plikt skulle tvinga fram en rättsak som vi fruktar kommer att skada alla fem Nobelprisens anseende och även det goda anseende politiker, rättsstaten och demokratin i Norge idag åtnjuter internationellt.

Vi begär bekräftelse på att vår hänvändelse har mottagits. Konflikten om Nobelprisens innehåll har pågått länge och argumenten bör vara kända. Därför är det rimligt att vi ber om svar på våra frågor innan utgången av mars månad i år.

Vänliga hälsningar

THE NOBEL PEACE PRIZE WATCH

Fredrik S. Heffermehl              Tomas Magnusson

cc/ Partigrupperna i Stortinget

cc/ Advokat Kenneth Lewis, Advokatbyrån Kenneth Lewis

cc/ Länsstyrelsen i Stockholm

cc/ Torgny Håstad, ordförande i Nobelfullmäktige, Stockholm

Forts. nästa sida: Vi stöder kravet om att de ställda frågorna måste besvaras:

Vi stöder kravet om att de ställda frågorna måste besvaras:

Bruce Kent, UK, tidigare president International Peace Bureau

Mairead Maguire, Nordirland, Vinnare av Nobels fredspris

Norman Solomon, USA, Executive Director, Institute for Public Accuracy

Anna-Lisa Björneberg, ordförande i Fredsam, Göteborg

Nils Christie, professor, Universitetet i Oslo

Erik Dammann, stiftare av “Fremtiden I våre hender”

Thomas Hylland Eriksen, professor, Universitetet i Oslo

Ståle Eskeland, professor i straffrätt, Universitetet i Oslo

Erni Friholt, Fredsrörelsen på Orust,

Ola Friholt, Fredsrörelsen på Orust

Alf Petter Høgberg, professor, juridiska fakulteten, Universitetet i Oslo

Lars-Gunnar Liljestrand, Ordförande i Föreningen FiB-juristerna

Birger Schlaug, författare, f.d. riksdagsledamot

Torild Skard, tidigare president i Stortinget (for Lagtinget)

Sören Sommelius, Kulturskribent och författare

Maj-Britt Theorin, tidigare president International Peace Bureau

Gunnar Westberg, Professor, tidigare Co-President IPPNW (Nobelpris 1985)[1]

 NOTES:

[i] Se Heffermehl sid 164 (engelska) och 224 (svenska).

[ii] Nobelstiftelsens officiella hemsida www.nobelprize.org . Se också Heffermehl sid 77 / 111.

[iii] Heffermehl sid 96/136.

______________________________

Fredrik S. Heffermehl, Cand. jur, jur.kand NYU, är medlem i TRANSCEND Network och ex-vice ordförande i International Peace Bureau. Han är författare till Nobels fredspris, vad Nobel ville verkligen (Praeger 2010 – expanderade versioner på kinesiska, svenska, finska, spanska och [2014] ryska). fredpax@online.no – http://www.nobelwill.org.

This article originally appeared on Transcend Media Service (TMS) on 9 Mar 2015.

Anticopyright: Editorials and articles originated on TMS may be freely reprinted, disseminated, translated and used as background material, provided an acknowledgement and link to the source, TMS: (Svenska-Swedish) Lay Down Your Arms, is included. Thank you.

If you enjoyed this article, please donate to TMS to join the growing list of TMS Supporters.

Share this article: email mastodon facebook 🔗 copy link

This work is licensed under a CC BY-NC 4.0 License.

Comments are closed.